Att känna sig låg i vintertider kan komma från något så enkelt som brist på UV-ljus. Detta vet vi ju här uppe i norr och i mitt fall blir jag tröttare, segare och låg när jag inte varit ute i solljus tillräckligt speciellt nu när vi haft molnigt i flera månader. Att det dessutom påverkar aptiten – att vi vill äta mer fick fart på mig 😛 Men det finns lösningar. Och det kallas fullspektrumljus. Det går alltså att köpa glödlampor som har motsvarar dagsljus (10 000 LUX) och som ger oss det ljus epifysen behöver för att reglera nivåerna av melatonin (det som får oss att bli trötta) i kroppen. För mycket mörker = för mycket melatonin. Tips från Dr Heather Picket: sitt 20-45 cm ifrån lampan, ha den riktad så du får in ljuset i pupillerna men titta inte in direkt in i den – sitt i 30 minuter om dagen. I studier har detta visat sig vara lika effektivt som antidepressiv medicin. Så nu har jag beställt två här i Sverige – jag håller er uppdaterad på hur min kropp svarar.
Det började med att jag imorse kikade på DoTerras webinar om hur essentiella oljor kan påverka våra känslor på Facebook. Effekten de har på vår hjärna kopplat till våra känslor tillsammans med sömn, motion och rätt kost mm. Jag har koll på det mesta kopplat till detta men har inte testat fullspektrumljus än. Detta gjorde mig intresserad och kikade vidare lite på nätet och läste en enkel och informativ artikel hos Miljöhälsan jag vill dela med mig av. Så jag citerar hela alltet om du vill lära dig mer. www.miljohalsan.se
“Ljusterapi. Botemedel mot höst- och vinterdepression.
Varje år mellan oktober till mars drabbas många svenskar av
höst /vinterdepression. Tyvärr ett mycket vanligt fenomen. Runt 20 % av svenska befolkningen känner av en förändring av livskvalitén under den mörka årstiden, ca 2-5% har så svåra symtom att det betecknas som en depression.
Säsongsdepression är en biologiskt betingad depression. Den kan i hög utsträckning behandlas med relativt enkla medel.
Vad är då årstidsbunden depression?
Orsakerna är fortfarande delvis ett mysterium, men det är känt att vissa cellområden i hjärnan kontrollerar våra dagliga rytmer. Det är också känt att stämningsläget påverkas av mängden ljus som når våra ögon.
Under natten producerar “tallkottkörteln” substansen melatonin, som gör oss sömniga. Morgontimmarnas kraftiga ljusgenombrott gör att melatoninproduktionen upphör. Men under gråa, mörka vinterdagar, speciellt inomhus, kommer det inte tillräckligt med ljus in till ögats näthinna för att sätta igång uppvaknandet.
Inre klocka.
Människan har ett stort antal av 24-timmars biologiska rytmer
( s.k. circiadiska rytmer ). Alla kontrolleras av en “intern klocka”. Sömncykeln är en rytm, liksom kroppstemperaturvariationen. Hjärnans produktion av speciella kemiska ämnen, som sömnhormonet melatonin, är ett annat. På sommaren vaknar vi upp med solen och går till sängs när det blir mörkt. Våran interna klocka är synkroniserad med solen. Men, under vintern, måste de flesta tvinga sig själva att vakna upp när det fortfarande är mörkt. Därmed är sömn – vakenhets circiadiska rytmen ur spel i förhållande till de andra “rytmerna”. Den låter sig tyvärr inte påverkas av en väckarklocka.
Ljusterapi.
Efter många års forskning har man dock funnit att det går att påverka sömn-vakenhets rytmen med hjälp av artificiellt ljus. Dock inte vilket ljus som helst. Otaliga experiment med ljus av olika våglängd, färg, ljusstyrka ( candela ), belysningsstyrka ( lux ) och luminans ( candela per kvadratmeter ) har visat att helvitt ljus av en viss luminans, är det enda ljus som i medicinsk mening kan påverka den rytmreglerande egenskapen i tallkottkörteln. Dessutom bör luminansen vara jämnt fördelad mot näthinnan i ögonbotten (den del av ögat som skickar ljussignalerna vidare in till hjärnbarken). Detta är speciellt viktigt då det är näthinnans perifera delar med dess ljuskänsliga nervceller som förmedlar ljusinflödet till tallkottkörteln.
Kraftigt ljus blockerar hjärnans melatoninsekretion. Med andra ord, dina hormoner vill att du fortsätter att sova, men ljuset övertygar hormonerna och hjärnan att det är dags att vakna upp. För nästan 80 procent av SAD-patienterna är melatoninnivåerna som högst när det är dags att gå upp. För dessa är morgonbehandling det bästa. För andra människor minskar melatoninbildningen för tidigt på natten varvid de vaknar upp på efternatten och har svårt att somna om. För dessa patienter fungerar troligtvis eftermiddags- ljusbehandling bättre.
SAD= Seasonal Affective Disorder.
Hur vet man då att det handlar om just en årstidsbunden depression som går att avhjälpa med ljusterapi?
Dessa depressioner har mycket specifika symptom. Patienterna debuterar nästan alltid under hösten eller vintern, ungefär vid samma tid varje år,
( undantaget är vårdepression, april-maj ).
De vanligaste symtomen vid SAD förutom sänkt stämningsläge är extrem trötthet, håglöshet, nedsatt energi och minskat intresse för sociala aktiviteter. Ökat sömnbehov med uttalad morgontrötthet. Ofta är de sömniga dagtid, men piggnar till sent på kvällen. Dygnsrytmen är således så gott som alltid förskjuten, eller helt urspårad. Aptitökning, liksom viktuppgång är mycket vanligt. De får också nästan alltid ett sug efter sötsaker eller kolhydratrik föda, s k “sockersug”.
Höst/vinterdepressionerna pågår under ett par veckor eller några månader, för att sedan avklinga. Det vanliga är att de tonar ut i februari-mars, när ljuset börjar komma tillbaka. De återfaller dock i regel vid nästa säsong, vid samma tid. Problemen ökar ofta med stigande ålder. De ökar likaså proportionellt med breddgrad eller latitud. På våra breddgrader känner ca 20% av befolkningen en nedsatt energinivå under vintertid. Den svårare formen av SAD, som innebär sociala handikapp, sjukskrivning, behandling, m.m. är frekvensen i Stockholmstrakten 2-5%. Vid Polcirkeln är frekvensen drygt 20%. Paris har det sydligaste ljusrummet i Europa. Längre söderut, runt Medelhavet finns inte problemen. Det händer dock att hitflyttade medelhavsbor drabbas när de bosatt sig i Sverige, eller andra nordliga länder.
Hur fungerar då ljusterapi i praktiken ?
Det speciella ljusrum som används idag är grundat på forskningsresultat enligt ovan. Rummet är helvitt liksom inredningens ytor. Patienterna som behandlas får klä sig i vita kläder eller rockar och mörka partier kläs in i lakan. Detta för att minska ljusabsorptionen så mycket som möjligt. Mörka ytor drar ner luminansen.
Patienterna behandlas vanligtvis i 14 dagar, två timmar per dag, men behandlingen brukar ge snabbt resultat –ibland redan efter 5 – 7 dagar. Under behandlingssejouren brukar det vara ett bra tillfälle för att läsa en bok, lyssna på klassisk musik, kanske dricka en kopp kaffe.
Patienterna får som regel alltid ett läkarbesök innan den första behandlingen för att fastställa diagnos, dvs, årstidsbunden depression, eller SAD. Andra diagnoser, som långvariga sömnstörningar, vissa ätstörningar, m.m. kan också ha nytta av ljusbehandling.
Ibland återkommer symtomen någon eller några veckor efter behandlingen, vilket gör att vissa patienter återkommer regelbundet för glesare stödbehandling, eller “boosterdoser”.
Behandlingseffekt och biverkan.
Cirka 80 % av SAD- patienterna blir helt eller nästan helt återställda. Effekten är dock kortvarig i många fall, men 50% brukar klara sig genom vintern efter en 14-dagarsbehandling. Återstående 50% brukar återfalla i symtombilden efter 2-4 veckor. De kan ofta klara sig med stödbehandling, men ibland kan det vara nödvändigt att lägga till en antidepressiv medicin, såsom Cipramil, Prozac, Fontex, Seroxat, Zoloft eller Fevarin. Dessa är enkla, ofarliga, snabbt fungerande mediciner och i de allra flesta fall saknar de obehagliga biverkningar.
Ljusbehandling tolereras av de flesta. Biverkningar är få, men det kan förekomma beskedliga biverkningar, som huvudvärk och insomningsbesvär under en kort tid. I sällsynta fall illamående.”
Tänk Stort & GoBack2Basics
Ann-Sofie Fryxell